Det fanns egentligen mycket tidigt en marknadsplats på Frösön och när man funderade på att anlägga en stad i Jämtland var det många som ansåg att denna skulle förläggas på Frösön. Detta skedde inte utan staden anlades på fastlandet på slutet av 1700-talet. Det var kung Gustav III som grundade staden. Östersund växte långsamt ända fram till slutet av 1800-talet. Då skedde en vändning genom att järnvägsförbindelser öppnades. Under början av 1900-talet drogs Inlandsbanan genom landet från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. Det tog rallarna, som de män som arbetade med järnvägsdragningen kallades, hela 40 år av vedermödor att bygga den långa Inlandsbanan.

Spanska sjukan

I början av 1900-talet drabbades Östersundsborna svårt. 1909 utbröt Storstrejken vilken drabbade de arbetande svårt. Därefter kom första världskrigets utbrott. Även striderna i Ryssland under den ryska revolutionen påverkade människorna i Östersund. Priserna på varor steg och ransonering infördes. Men, det som drabbade Östersund värst var “Spanska sjukan”. Denna hemska sjukdom drabbade Östersund så svårt att staden kom att kallas Spanska sjukans huvudstad. Flera provisoriska sjukstugor öppnades och skolor och andra gemensamma lokaler stängdes. Spanska sjukan var troligen historiens hittills värsta farsot och så många som 27 000 svenskar dukade under i denna sjukdom. Jämtland drabbades värre än andra delar av Sverige. Spanska sjukan var en virusinfektion och eftersom de första fallen rapporterades från Spanien fick den sitt namn.